Sverige är INTE värst!

Det är helt klart ett globalt fenomen att skylla ifrån sig. Britterna är också väldigt duktiga på det, lika duktiga som de är på att göra fel och att aldrig ringa tillbaka när de lovat det. I Latinamerika är det ingen som är förvånad när ingen har ansvar för någonting. Att skylla på andra och skicka folk runt, runt, runt i cirklar är vardagsmat här. Folk är så rädda för att göra fel att de låter bli att göra någonting överhuvudtaget. När man sedan konfronterar dem och klagar, hittar de på alla möjliga ursäkter, lovar att rätta till problemet, ringa tillbaka, vad som helst för att bli av med personen som klagar! Naturligtvis gör de ändå ingenting, ringer aldrig tillbaka, och när man söker dem är de "i möte" eller upptagna "på telefon, men lämna ett nummer så ber jag henne ringa tillbaka så snart hon är ledig". Det är ingen peruan som överhuvudtaget tror på den här typen av ursäkter, de är så vana vid att man ljuger för dem dagligen och stundligen. Inte finns det något system för att formellt klaga, inga ombudsmän, och inga chefer som egentligen bryr sig heller. Jag klagade en gång formellt på migrationsverket i Peru, det tog mig ca 3 timmar att få totat ihop ett brev, den som sedan skulle skriva under det var på lunch, sedan skulle det skrivas under av mig också, och jag hörde aldrig något ifrån dem. Självklart säger de att "dina synpunkter är viktiga för oss så att vi kan förbättra vår service bla bla bla" men i själva verket går pappret direkt i soporna. Gäller hela vägen upp till presidenten. Det är ingen här som egentligen vill att något ska ändras, "säkrast att fortsätta som vi gjort sedan spanjorerna kom för 500 år sen." Rädslan för förändring lamslår hela landets utveckling.

Vad svenskarna däremot ÄR fena på är att skylla på staten och samhället och se sig själva som offer. "Jag kan inte få ett jobb, det är samhällets och regeringens fel". "Jag kan inte åka på semester med mina barn tre gånger om året, jag måste få högre bidrag." "Ungdomar har inget att göra så istället förstör de saker, det är kommunens fel som inte arrangerar aktiviteter." Men snälla Svensson, ta dig i kragen och gör nånting själv!!! Det är ditt liv det handlar om, gör du inget så blir det heller inget. Om det händer en olycka så står svensken och tittar på medan han väntar på att ambulansen ska komma. En amerikan skrider genast till handling och gör vad han kan för att hjälpa den drabbade. Svensken har blivit så passiviserad av 100 års socialism där Storebror tar hand om en från vaggan till graven så länge man gör som man blir tillsagd, att vi förlorat vår initiativförmåga totalt. Vi sitter bara som gapande fågelungar och väntar på att nån annan ska göra allt för oss. Där är vi nog helt unika, men det är banne mig ingenting att vara stolt över!